Min galna sanggranne

Borjar mer och mer tro att min sanggranne ar galen trots allt. Forst var det bara en marklig kansla jag fick. Han lag i sin sang hela tiden, gick inte ut, beteede sig allmant markligt. Men nar jag kom hem igar natt lag han och skrattade hogt for sig sjalv (jag hoppas att han var parokt), var helt okontaktbar nar jag forsokte prata med honom. Klockan sex pa morgonen fick han plotsligt for sig att han behovde sina glasogon och vackte oss andra, genom att vanda upp och ner pa rummet. Har hittills inte sett att han ens anvander glasgon.

Hur som helst. Later inte sa farligt. Men det hela rackte for att jag och min andra sanggranne (oberoende av varandra) holl oss vakna en bra stund efterat - radda for att den har grabben skulle skara halsen av oss medan vi sov! :-P