Stadens hemligheter II

Med blodad tand begav jag mig tillbaka Tiergarten for tredje natten pa rad. Fast besluten om att hitta bron som jag letat efter i flera dagar. Det blev en besvikelse. Trots att jag anvande karta. Och trots att jag kom dit medan det fortfarande var ljus, kunde jag inte hitta bron. I flera timmar gick jag runt i morkret, fick med mig massvis med andra bilder hem sa jag skall val inte klaga. Det kanns bara lite dumt, for hela omradet skriker ranmord och valdtaktsforsok pa natten, sa uppriktigt sagt gar jag garna dar sa lite som bara mojligt.

Dodstrott insag jag att sista taget hem redan hunnit ga. Det lamnade mig med enbart ett alternativ och det var att ga hem. Tog vagen hem forbi paralamentet, jag drogs dit av sang. For av nagon anledning har en rysk kor borjat sjunga dar. Allt var sa vackert att jag var tvungen att satta mig ner for en stund. Hela tiden onskade jag att de skulle fortsatta sjunga, bara lite till. Och de gjorde det. De sjong och bara fortsatte med att sjunga. Vet inte hur lange de faktiskt holl pa men nar jag val gick darifran, var jag lycklig genom hela sjalen. Det var det finaste jag hittills varit med om pa den har resan.